Årets skivor 2010: bubblare och plats 15-11

Bubblare:
Azure Ray – Drawing Down the Moon
Isobel Campbell & Mark Lanegan – Hawk
Jenny and Johnny – I’m Having Fun Now
Jim O’Rourke – All Kinds of People Love Burt Bacharach
Surfer Blood – Astro Coast
The Vatican Cellars – The Same Crooked Worm
Wild Nothing – Gemini

15. The Magnetic Fields – Realism
Stephin Merritt avslutar sin albumtrilogi med temat akustiskt, eller realistiskt om man så vill. Efter åtminstone sex års turnerande med enbart akustiska spelningar känns det kanske inte som århundradets mest originella idé, men frågan är hur många som egentligen bryr sig om vilka teman Merritt väljer. Så länge han utökar våra redan väldigt långa Magnetic-låtlistor med spår som ”You Must Be Out of Your Mind” och ”The Dada Polka” är vi nöjda.

14. Joanna Newsom – Have One On Me
Tredje fullängdaren av underbarnet från Nevada är en trippel. Av naturliga skäl är det långt ifrån lika helgjutet som de två tidigare albumen, men där finns ändå några riktiga höjdpunkter. ”’81” är typisk bedårande Newsom och ”Go Long” är en åtta minuter lång ballad som inte känns en sekund för lång.

 
 

13. Sun Kil Moon – Admiral Fell Promises
Husguden #2 gjorde ett av sina sämre album, men det är ändå starkt nog att klassas som en av årets 15 bästa skivor. Mark Kozeleks klassiska gitarrspel är vackert att lyssna på, men hans fingerfärdighet verkar ha stått i vägen för låtskrivandet – kanske hade det varit bättre med ett helt instrumentalt album. Lyssna bara till den första minuten av inledande ”Ålesund” och de sista två minuterna av avslutande ”Bay of Skulls”. Så smäktande och samtidigt så melankoliskt.

12. Belle and Sebastian – Write About Love
Husgudarna #1 gjorde ett av sina sämre album, men det är ändå starkt nog att klassas som en av årets 15 bästa skivor. Stuart Murdochs melodier är fortfarande i en klass för sig, även om arrangemangen ibland är lite överdrivna. Och hur som helst behövs det alltid lite Belle and Sebastian i vår hårda värld.

 

11. Beach Fossils – Beach Fossils
Beach Fossils sound är som sinnebilden av tidig 90-talsindie. De ekande gitarrslingorna, de loja rösterna, låttitlarna (”Sometimes”, ”Daydream”) – allt luktar smalrandiga t-shirts och skostirrande (på Puma Suede eller Adidas Gazelle, förstås). Låtskrivandet är inte riktigt i nivå med Andy Bell, Andreas Mattsson eller Norman Blake, men en trevlig nostalgitripp likväl.

2 kommentarer

Filed under Musik

2 responses to “Årets skivor 2010: bubblare och plats 15-11

  1. Pingback: Just gimme indie Yuck! « have you forgotten

  2. Pingback: Mark Kozelek – On Tour – A Documentary « have you forgotten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s