Have you forgotten the 60s – Lucka 10 (cover #14)

At the dark end of the street
that’s where we’ll always meet
you and me

Countryrocken var fortfarande ung 1969, när före detta Byrds-medlemmarna Gram Parsons och Chris Hillman släppte sin första skiva under namnet Flying Burrito Brothers, men den blev aldrig vackrare än på deras version av ”Dark End of the Street”. Slidegitarren låter som den gråter, pianot klinkar nonchalant och stämsången sitter så där klockrent som den bara kunde göra i Kalifornien på 60-talet. Och även om James Carrs originallåt får klassas som soul, så osar texten av både countryns klassiska hjärta/smärta och rockens loserromantik, vilket passar den utlevande Parsons som hand i handsken. Burrito-bröderna kom att spela in en till skiva med honom, men sedan sackades han, och därefter hanns det inte med mer än ett soloalbum (och en början på ett andra) innan han dog av en överdos, blott 26 år ung.

Vid tiden för inspelningen av ”Dark End” var Parsons inte mer än 22, men det hindrade honom inte från att kunna förstå och sjunga låten som den vore hans egen – sorgsen och resignerad inför sitt öde, men ändå hoppfull.

If you should take a walk downtown and find some time to look around
If you should see me and I walk on by
Oh darling please don’t cry
Tonight we’ll meet at the dark end of the street
You and me

Lämna en kommentar

Filed under Covers, Musik, Popjulkalender 2011

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s