Have you forgotten the 60s – Lucka 13 (& cover #15)

1965 släppte The Ronettes den monumentala ”Be My Baby”. Bara trumintrot är historiskt, refrängen i det närmaste episk – om nu popmusik kan vara episk – och texten en perfekt illustration av att falla handlöst för någon.

Oh, since the day I saw you
I have been waiting for you
You know I will adore you
’til eternity

Men året därefter kom ”I Wish I Never Saw the Sunshine”, och det förhållande som började så bra har nu slutat i tårar. Musiken är minst lika storslagen, men den här gången handlar det om olycklig kärlek. Och jag vet faktiskt inte om jag någonsin hört en så olycklig kärlekslåt (tro mig, jag har lyssnat på ett par…). Bara texten kan få vilken cyniker som helst att gråta floder.

Every day is just like the day before
All alone a million miles from shore
All of my dreams I dreamed with you
Now they will die and never come true

Det är som om hjärtat vill gå sönder av sorg, och när refrängen, om möjligt ännu mer grandios än Be My Babys, väller fram i stereon så fullkomligt skenar slagen innanför bröstet. Herregud! Jag önskar verkligen att jag aldrig sett solskenet.

Som en liten Lucia-bonus gör jag en kort avstickare från 60-talet och bjuder på Beth Ortons nedtonade cover på Ronettes låt. Här i ett fantastiskt framförande tillsammans med multiinstrumentalisten Ted Barnes på något för mig okänt stränginstrument. Man kan nästan höra skuggorna ruva…

Lämna en kommentar

Filed under Covers, Musik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s