Have you forgotten the 60s – Lucka 21

Att Jackson Browne skrev ”These Days” när han bara var sexton är beundransvärt, men det är också lite sorgligt att någon så ung kan skriva en så melankolisk text. Å andra sidan var jag inte mycket äldre när jag tog låten, i Nicos version förstås, till mitt hjärta. Jag hörde en melodi som påminde om titellåten från Belle & Sebastians If You’re Feeling Sinister, lyssnade lite närmare på texten, och sedan gick den på repeat i mitt pojkrum. De där raderna om att inte vilja konfronteras med sina misslyckanden, som jag älskade dem:

Please don’t confront me with my failures
I had not forgotten them

Och ingen kan sjunga dem som den stiliga tyskamerikanskan. Hennes mörka, inte helt tonsäkra röst har stått sig mycket starkare mot tidens tand än andra folksångerskor från samma decennium – medan Dylan hyllades för sitt råbarkade och personliga sätt att sjunga fick Joan, Judy och Joni fortsätta låta skolade och präktiga. Uppvuxen på indiepop har jag svårt att se charmen i det. Vem bryr sig egentligen om tonsäkerhet? Nico sjunger trots allt om självtvivel och ånger, inte om sin egen perfektion. Om det är tröstande att höra någon annans negativa känslor, kan jag inte tänka mig något mer upplyftande än när hon svajigt drar ut på vokalerna och sjunger ”It’s just that I’ve been lo-osing, so-o-o long”. Och sedan det svalaste ”la la la” man bara kan tänka sig.

Lämna en kommentar

Filed under Musik, Popjulkalender 2011

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s