Fyris franska filmfestival

I helgen hade Sveriges äldsta aktiva bio (om jag förstått det rätt, den öppnade i alla fall 1911), Fyrisbiografen, filmfestival med franskt tema. Jag kan knappt tänka mig något trevligare, Frankrike har producerat fler kvalitetsfilmer än det går att räkna till, allt från svåra mästerverk till lättsamma matinéer, men det är inte alltid de visats på stor duk här i Sverige. Att få se några av dem på en liten, personlig icke-SF-biograf var ren njutning.

Måhända är det dumt av mig att skriva det här idag, och inte innan festivalen ägt rum, men det är ju inte som jag har hundratals läsare som skulle strömmat till biografen om jag skrivit det innan helgen… Å andra sidan kan man alltid lyckas tipsa någon. Men. Hur som helst. Lite om filmerna nu. Bland de äldre verken i repertoaren var det mycket jag redan sett, som Claude Chabrols mörka mästerverk Ceremonin (La cérémonie), och Louis Malles gripande barndomsskildring från tyskarnas ockupation av Frankrike, Vi ses igen, barn (Au revoir les enfants). En dag kanske jag ska skriva något om dem, men nu nöjer jag mig med två inlägg om höjdpunkterna bland de filmer jag inte sett tidigare, nämligen Vagabond (Sans toit ni loi) och En söndag på landet (Un dimanche à la campagne).

Trevlig läsning, och missa inte den franska filmfestivalen när den kommer tillbaka nästa år! Och ja, just det, läs gärna mitt gamla inlägg på Filmmedia om tio moderna franska filmklassiker.

Lämna en kommentar

Filed under Film

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s