Utlovade Tintin-recensionen

Anfäkta och anamma! Som jag lovade blev det en liten recension efter gårdagens biobesök. På Filmmedia kan man läsa om varför jag ger första Tintin-filmen betyget 3.

En seriebild säger mer än tio filmscener

Nu blommar asfalten – Tintin äntligen på vita duken

I helgen är det fullt upp med Uppsala Kortfilmfestival och en del annat, men snart ska jag försöka se Tintin-filmen och kanske skriva någon liten kommentar.

Ett glas på det, Tintin?

Just nu är jag mest osäker på om man ska se filmen med svenskt eller engelskt tal. Känner jag den förutsägbara svenska filmindustrin rätt – och det gör vi väl alla – kommer de svenska insatserna inte vara några höjdare.Varken Tomas Bolme, Åke Lindström eller Bert-Åke Varg är ju ens med. Ändå är det med svenska röster man alltid hört Tintin, Haddock och Dupondtarna. Och annars ska det väl vara originalspråket franska? Jag menar, Milou med namnet Snowy? Nä, tror inte det.

Recensionerna ser ut ungefär som förväntat, medel- eller ganska höga betyg i de flesta fall. DN delar ut en trea, UNT, Aftonbladet och Expressen fyror. Cinema är lite mer skeptiska. SvD däremot delar ut näst högst betyg, på sin egna sexgradiga skala. Tyvärr visar recensent Jan Söderqvist upp en otrolig okunnighet när han i början av texten ger sig på att sammanfatta den historiska bakgrunden till de seriealbum som filmen bygger på. Han verkar ha fått en hel del om bakfoten, även om vissa saker han skriver stämmer. Men om man är osäker på historien bakom, varför inte då bara hålla sig till att diskutera filmen? Pinsamt!

Här finns lite bättre information om författaren Hergés tveksamma bakgrund, och hur han senare kom att forma betydligt mer sympatiska och välgrundade åsikter, och också förmedlade dessa genom Tintin-albumen.

Läs också Davids trevliga artikel på Filmmedia.

Nya Tintin-filmen

Som ni kanske vet, har första trailern till Spielbergs och Jacksons Tintin-film släppts. Det ser riktigt snyggt ut, men något annat hade man väl inte väntat sig. Det stora eldprovet blir hur de hanterar den där speciella Tintin-känslan. Det måste vara roligt, men det får inte bli för flamsigt, och det måste vara spännande, men det får inte bli någon jäkla Hollywood-thriller av det. Och jag hoppas att de inte försöker rida på den där töntiga piratvågen som sköljt över världen de senaste åren. Visst är historien om kapten Haddocks sjörövare till anfader en viktig del av Enhörningens hemlighet, men den är inte allt.

Så, vad vill jag då få ut av filmen? Tja, tre saker är essentiella för ett Tintin-äventyr:

1. Det måste finnas ett skämt som går ut på att professor Kalkyl svarar på en helt annan fråga än den som ställts honom.
2. Tintin måste någon gång fälla repliken ”Nej, han lever, hjärtat slår”.
3. Någon måste sövas med kloroform. Inget annat medel är godkänt.
4. Kapten Haddock måste leverera ett antal mer eller mindre obegripliga svordomar.

Har bara Spielberg/Jackson fått med de fyra grejerna litar jag på att de levererar en briljant matiné.

(Om det kommer användas svenska röster utgår jag ifrån att Tomas Bolme gör Tintin!)